Min partner satt i en glasbur

Här om dagen var jag med min partner hos doktorn. Han hade gnisslat och gurglat och hostat i fler veckor tills det kändes outhärdligt. Skulle jag få min nattliga sömn var jag helt enkelt tvungen att ta honom till en doktor. Vi välkomnades av doktorn, (och här måste jag tillägga en del som är oerhört antivesäntlig för historien i fråga men det visade sig vid den obligatoriska mätningen och vägningen att jag är 6,5 (6,5!) centimeter LÄNGRE är min partner, fattar ni hur lång jag är och hur mycket makt det innebär! (176,5 för att vara exakt)
Ja, raskt tillbaks till historien:
Doktorn sa välkomen och satte sedan partnern i en glasbur där han skulle andas på olika sätt i en halvtimma, ibland blev det extra spännande då hon stängde dörren helt, stod utanför buren och skrek samtidigt som hon vevade entusiastiskt med armarna för att visa partnern hur han skulle andas. Partnern satt i glasburen med en näsklämma och andades febrilt i ett tjockt knyckligt rör. Varje gång när partnern andats klart ett "andningspass" tittade hon alltid på sig dator och såg besviken ut. Partnern var nämligen inte någon hejare på det där med andning.
Som tur var, var det inget fel på honom och vi kunde åka hem nöjda och glada.

Nu till det spännande!
Jag har en djungel på mitt nattygsbord. Djungeln består av
  • Bosse, en luden noshörning
  • Katrin, en fin gammal trägiraff
  • Ett armband som ser ut som en giraff (fast det brikar Katrin vilja ha på sig)
  • Ett halsband som ser ut som något farligt djungeldjur
samt lite sand.
Det är en mycket fin djungel som ni gärna får komma och titta på när ni vill.

Nu ska jag baka chokladbollar och tänka ut hur jag ska framställa min tes om hur jag och KTH-Mats ska kunna ena våra intressen genom cyberfeminism (jag = feminism, KTH-Mats = teknik)
- jag återkommer med det spännande svaret!

Kommentarer
Postat av: Mikaela

Lisa, lisa, lisa, varför skriver du inte oftare? Dina inlägg är alltid så himla roliga! Jag hoppas verkligen att du tog kort på mats i glasburen och att jag får se korten nästa gång vi ses.

2007-09-27 @ 12:41:38
Postat av: matilda

HAHAHAHAHA! Jag älskar dina inlägg mer än vad jag älskar livet itself. Och mer än vad jag älskar mitt nya sofistikerade nagellack. Jag får skrattattacker i flera dagar efter dina inlägg vid de dummaste tillfällen som under en föreläsning eller i en buss.

2007-09-28 @ 19:06:44
Postat av: Petra

HAHAHA detta ska jag tänka på idag när jag träffar släkten. Jag kommer börja asgarva (ett rått skratt) utan att de fattar varför och då blir de rädda för mig, vilket ger mig mer makt än dem. jag behöver inte längd för at få makt.
men jag tror att anledningen till att läkaren blev besviken varje gång partnern andades var att han var frisk, det var nog en ond läkare sim njuter av att se folk med andningssvårigheter.. jag kommer gärna och ser din djungel, lets call it a date. pusshej
ps. det är så himla gött att bajsa när man varit bajsnödig jättelänge. man borde alltid hålla sig och bajsa i sista minuten. undrar om jag skriver så här mycket nu för att jag är bakis. skriv oftare i din blogg lis!

2007-09-29 @ 09:35:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0